Jag vaknade typ klockan 01.30 och mådde så jävla dåligt... Lyckades somna om efter en stund, men vaknar av att det känns som om jag ska spy. Jag går upp ur sängen och precis när jag kommer utanför mitt rum, börjar jag spy som en jävla jagvetintevad. Går till mamma och säger som en jävla barnunge: Jag har spytt... 

Hon kommer upp, men jag vet att hon aldrig kommer kunna torka upp det. Så jag torkar upp själv. Jag vet att jag ALDRIG kommer kunna somna om, och sätter mig och kollar på tv. Ställer en hink som jag kan spy i bredvid, fast jag hatar det. 

Spyr i hinken, somnar om, spyr, somnar om. 

När jag vaknar hinner jag åtminstonde springa in på toaletten och spy. Gör det flera gånger.

Har inte ätit eller druckit någonting förutom ett par klunkar vatten. Men slutar direkt. Mår illa.

Klockan är ca 8.00 och jag sitter forfarande i soffan, hatar att jag mår så dåligt. Hatar att jag kommer missa den här helgen. Det som skulle bli så bra...

Klockan 13.00 har jag fortfarande inte ätit eller druckit. Tänker att jag måste göra nått för att må bättre. Tar ett bad men kommer upp direkt. Min kropp är likblek och har lila fläckar överallt. 

Nu är klockan 14.30 och jag har inte druckit eller ätit. Mamma är iväg och köper coola. Det ska ju vara bra när man är magsjuk, om man vispar bort kolsyran. Köper glass också. Allt är likandant som när jag var magsjuk som mindre.

Jag vet att jag måste dricka nått. Har inte druckit eller ätit på över 12 timmar. 

Är törstig som fan, men det går inte att dricka. Har ont i hela kroppen. Bara av att jag rör alldeles försiktigt, gör det så ont som om nån slog mig. 

Måste bli frisk, måste bli frisk.

TACK FÖR ATT NI LYSSNADE PÅ MIN ÖVERDRIVNA BERÄTTELSE OM MIN DAG/NATT. Fast så överdriven är den inte... Det var ju såhär. Men jag har skrivit på ett sånt dramatiskt sätt hahah.